Är gymnasiet i sådant skick att det går att spara en halv miljard på den?

Idag skriver jag tillsammans med Stockholms oppositionsborgarråd Roger Mogert (S) på DN.se

I höst startar den nya gymnasieskolan (GY11). Partierna är inte överens om allt, men i stora drag hade reformen ett mycket brett stöd i riksdagen. Kopplat till detta passar dock regeringen på att skära ner statsanslagen till kommunerna med fem miljarder kronor under de kommande åren. För kommunerna i Stockholms län innebär det en nedskärning som stegvis trappas upp till knappt en halv miljard 2015, allt enligt en undersökning av Riksdagens utredningstjänst.

Nedskärningen motsvarar kostnaden för 300 lärare 2012 och 800 lärare 2015. Regeringen motiverar nedskärningarna med att den nya gymnasieskolan inte ska behöva kosta så mycket pengar som idag. Motiveringen från regeringen till varför den nya gymnasieskolan ska bli så mycket billigare är i första hand att den nya gymnasieskolan kan leda till att fler elever tar studenten på utsatt tid. Företrädarna för kommunerna tror inte på detta. Det har till och med gått så långt att en riksdagsmajoritet tvingat utbildningsministern att ta kontakt med Sveriges kommuner och landsting för att reda ut hur det kommer sig att regeringen tror att det går att spara nästan fem miljarder på gymnasiet, och att utbildningsministern måste ge riksdagen bättre underlag. Oavsett om regeringen följer riksdagens beslut att återuppta förhandlingarna med skolornas huvudmän, vet vi att de dynamiska effekter som regeringen hoppas på är osäkra och kan utvärderas först om ett antal år. Nedskärningarna däremot, de är beslutade och kommer att kännas ute i landet oavsett vad den verkliga effekten blir.

Två frågor inställer sig. Dels om regeringen har rätt i sina beräkningar, och alla andra har fel, eller om regeringens siffror är gripna ur luften. Dels om gymnasieskolan är i ett sådant skick att det är läge att spara in kostnaden för hundratals lärare i Stockholmsregionen.

Senast som (S) innehade regeringsmakten liksom majoriteten i Stockholm och betydligt fler av dess kommuner, ökade andelen elever som klarade gymnasieskolan. Sedan det borgerliga maktskiftet efter valet 2006 avbröts den positiva utvecklingen i gymnasiet. Däremot har andelen elever som inte klarar grundskolan stadigt ökat sedan de borgerliga tog över. Redan innan reformen trätt i kraft har den underkänts av elever som flyr från yrkesprogrammen, eftersom det kommer att bli svårare för dem att få studera vidare i framtiden. Vi vet att det finns skolor som inte har tillräckligt med lärare för att kunna undervisa andra elever än de som redan har bäst förutsättningar hemifrån, och vi vet att lärarna har fått reallönesänkningar det senaste året – inte minst i moderatstyrda kommuner enligt en färsk undersökning från Lärarförbundet. I det läget borde ansvarsfulla politiker dra öronen åt sig – är verkligen gymnasieskolan i sådant skick att det går att spara stora pengar på GY11, pengar som årligen motsvarar hundratals lärartjänster i Stockholms län? Det borde regeringen och de borgerliga kommunledningarna i Stockholmsregionen ge medborgarna ett svar på.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,, ,

1 kommentar

Skärpta kvalitetskrav för alla

Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Mikael Damberg skriver idag på DN debatt om att det är dags att skärpa kvalitetskraven i skolan. De skärpta kraven ska gälla såväl befintliga som nya skolor. Likaså ska de  gälla både fristående och kommunala skolor. Når en skola inte kvalitetskraven ska den helt enkelt läggas ned, oavsett om det är kommunen eller ett företag som äger den.

I den politiska debatten har skyttegravskriget mellan kommunala och fristående skolor tagit alldeles för mycket utrymme. Den skolpolitiska debatten bör främst gälla alla elevers rätt till kunskap. Vi kan konstatera att det finns fantastiska kommunala skolor och det finns fantastiska friskolor. Men det finns också dåliga skolor, både de som är kommunala och friskolor.

 Att flytta fokus till kvalitetskrav är rätt väg att gå. Det är fel när friskolor tar ut vinster på bekostnad av kvaliteten och elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Men det är lika fel när kommunala skolor årligen levererar överskott till kommunens svarta hål, om det också sker på bekostnad av kvaliteten och elevernas kunskapsinhämtning. Dessvärre är nog det senare mer vanligt.

Damberg presenterar många och kloka förslag. Vi får hoppas att detta nu får gehör och genomslag i såväl riksdag som regering. Det borde finnas goda möjligheter att nå en blocköverskridande samsyn kring detta.

Intressant?

Läs gärna vad Edvin Alam, Tord Oscarson och Erica  skriver,

Läs även andra bloggares åsikter om , ,, ,

Uppdaterat: SvD

1 kommentar

Sommarjobbsgaranti – om den politiska viljan finns!

Trots att det nu är en stor och ökande ungdomskull som söker sina första sommarjobb så minskar antalet sommarjobb i kommuner och landsting, från 80 000 till 60 000 (SvD). Förklaringen är enkel. Den borgerliga regeringen har valt att minska statsbidragen, för det är ju inte val i år.

Haninges grannkommun Nynäshamn har valt att införa en sommarjobbsgaranti. Nynäshamn, som är en betydligt mindre kommun än Haninge lyckas i år ge över 744 ungdomar ett sommarjobb. Haninge däremot har enbart förmågan att erbjuda 300 ungdomar sommarjobb. Lite stolta är kommunledningen också att de lyckas sätta 100 ungdomar på reservplats.

Det enda som skiljer Haninge från Nynäshamn är den politiska viljan. I Nynäshamn har Socialdemokraterna och Folkpartiet bestämt sig för att deras ungdomar ska ha jobb på sommaren. Det är en bra erfarenhet inför arbetslivet och skapar bättre möjligheter att bygga nätverkt.

Haninge skulle också kunna ha en sommaerjobbsgaranti, men det kräver politisk vilja.

Intressant?

Läs gärna vad BRIS skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

Inga kommentarer

Jag gillar det jag ser!

DN debatt idag presenterar Socialdemokraternas nyvalda partiledare Håkan Juholt tillsammans med den nyvalda ekonomisk-politiska talespersonen Tommy Waidelich riktlinjerna för Socialdemokraternas politik de kommande åren.

Det är en tydlig artikel som sätter jobben främst. Intressant är att den växande tjänstesektorn får ett stort utrymme. De båda slår fast att det krävs investeringar i forskning och utbildning som ökar förädlingsvärdet inom de växande tjänstebranscherna. De lyfter också fram att hela tjänstesektorns potential måste tillvaratas. Något som också berör den växande marknaden för hushållsnära tjänster och jobben inom välfärdssektorn.

Socialdemokraterna kommer nu ta initiativ till en översyn av skattesystemet. Syftet är att skapa konkurrenskraftiga villkor för näringslivets tillväxt. Det vore värdefullt med en översyn av nuvarande konstruktion som blivit ett rejält lapptäcke efter alla justeringar och ändringar som genomförts sedan den stora skattereformen. Det är också mycket klokt att översynen inte tar sin utgångspunkt i att skatterna ska höjas, utan snarare konstrueras så att de leder till fler jobb. En översyn bör rimligtvis innebär att en del skatter sänks medan andra höjs. En eftersträvansvärd riktning är att sänka skatten på arbete och höja den på miljöskadlig verksamhet.

Glädjande är också att de båda lyfter fram skolans och utbildningens betydelse. Lärarna har den avgörande betydelsen för om eleverna ska nå målen eller inte. För att förbättra resultaten i skolan måste en satsning ske på lärarna. Läraryrkets status ska stärkas liksom karriärmöjligheterna inom skolan. Kvaliteten inom hela utbildningssystemet ska stå i fokus, och då krävs inte minst en ökad kvalitet på de yrkesinriktade gymnasieutbildningsprogrammen.

Håkan Juholt har skrivit sin första programförklaring för vad han vill med Socialdemokraterna – och jag gillar det jag ser!

Intressant?

Läs gärna vad Peter Andersson, Björn Andersson, Jinge och Thomas Böhlmark skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

9 kommentarer

Låt kapitalisterna göra jobbet!

Idag skriver jag och Magnus Sundberg på SvD Brännpunkt. Vi gör det som företrädare för den nya tankesmedjan Urban(S). Det är på initiativ av Socialdemokraterna i Stockholms län som tankesmedjan startat och den syftar till att utveckla Socialdemokraternas policyarbete samt bidra till partiets idéutveckling.

Socialdemokraterna bör skifta fokus och sluta uppröras över vinster som välfärdsföretag genererar. Istället bör vi vara stolta över den svenska välfärden och företag som kan sprida den vidare till Europa. Sätt punkt för debatten om vinster i välfärden och låt kapitalisterna göra jobbet.

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

25 kommentarer

Ett arbetareparti ska väl kunna sänka skatten för arbetare?

Idag ger Skattebetalarnas förening på DN debatt råd till Socialdemokraterna hur vi kan förena gamla socialdemokratiska tankar om stark tillväxt, social hänsyn och rättvis finansiering av den gemensamma välfärden. Förslaget är att avskaffa den statliga inkomstskatten och därmed införa vad som kallas ”platt skatt”.

Jag välkomnar alla inspel till hur en mer modern socialdemokrati kan utformas och därför blir jag givetvis glad när även en förening som Skattebetalarnas förening vill socialdemokratin väl. Däremot så håller jag inte med dem i sak.

Ett skattesystem ska både bidra till att tillväxten blir så hög som möjlig och att våra gemensamma resurser kommer till bästa möjliga samhällsnytta, men det finns också en rättviseaspekt som är nog så viktig. För mig och för socialdemokratin är det viktigt att skattesystemet utformas så att folk bidrar efter sin förmåga. Det är de med högst inkomster som kan bidra mest till välfärden. Det är en viktig princip, både för att maximera möjligheterna att få in de resurser som krävs för en bra gemensam välfärd men också för att skapa förutsättningar att ha så låga skatter som möjligt för de med lägst inkomster.

Med det sagt så menar inte jag att det saknas skäl för att se över nuvarande skattesystem. En av de viktigaste punkterna i kriskommissionens slutrapport var just slutsatsen att dagens skattesystem brister i både effektivitet och rättvisa. De landade i slutsatsen att det krävs en genomgripande översyn av hela skattesystemet.

En viktig del i en sådan översyn är dels att se över nivån där folk börjar betala statlig inkomstsskatt, d v s från vilken nivå den ”platta skatten” upphör.  Eftersom Socialdemokraterna i sin retorik definierat de som betalar statlig skatt som rika, och jag tvivlar på att den miljon som idag betalar statlig skatt själva definierar sig som rika, är det kanske inte så konstigt att enbart 22% av de med arbete röstade på Socialdemokraterna i valet 2010. I Stockholms län där lönerna generellt är högre var det enbart 13% av de med arbete som röstade på socialdemokraterna.

Idag ligger brytpunkten på 32 966 kronor och det finns skäl att se över den så att det är färre som betalar statlig skatt. På så sätt blir skatten mer träffsäker, d v s de som själva definierar sig som rika är de som ska betala den statliga inkomstskatten.

Men det finns också skäl att se över den andra änden av inkomstskatten, d v s värnskatten. Den infördes i ett läge när Sverige var i ekonomisk kris. Det var en tillfällig skatt och utgjorde en del av ett krispaket. Sverige har idag en god ekonomi och det är möjligt att ta bort denna symboliska krisskatt. Även om jag själv inte var politisk aktiv när den stora skatteuppgörelsen träffades så kan jag ställa mig bakom principen att ingen ska behöva betala mer än 50% i skatt. 

Att göra dessa förändringar innebär givetvis att staten får mindre skatteintäkter. Till en del kan dessa finansierias genom att göra staten mer effektiv. Lärarnas Riksförbund har till exempel räknat ut att det går att effektivesera skolan med fem miljarder. Denna effektivisering går givetvis att göra på flera andra områden. Men till viss del handlar det också om att andra skatter måset höjas, d v s en skatteväxling måste ske.  Jag är övertygad om att folk kan acceptera höjda skatter på vissa begränsade områden om de kan se att det sker en sänkning av skatten för alla de som arbetar. Och är det inte ett arbetareparti som borde vara det parti som främst driver på för skattesänkningar för just arbetare.

Intressant?

Läs gärna vad Konservativa tankar skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

Läs också gärna DN1, DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7, DN8, DN9, SvD1, SvD2, SvD3, SvD4, SvD5, SvD6,

12 kommentarer

En hund begraven?

Igår hade kommunfullmäktige sammanträde och på dagordningen stod bland annat Jordbromalmsskolans framtid. Den moderatstyrda kommunledningen med Alexandra Anstrell (M) i spetsen vill lägga ned skolan. Motivet är att det skulle vara för mycket skollokaler i kommunen och att det är ekonomiskt bättre att avveckla verksamheten i Jordbro.

Jag kan bara konstatera att ärendet innan skolans nedläggning handlade om att ersättningen till friskolor som bygger nytt skulle höjas, med motiveringen att det bland annat behövs fler skolplatser (???). Jag kan också konstatera att Jordbromalmsskolan gjort överskott de senaste åren och att över 240 elever faktiskt valt att gå på skolan.

Vi kan jämföra detta med Dalarö skola som gjort underskott de senaste åren och som har betydligt färre än 240 elever i skolans högre stadier. Man kan ju inte undgå att fundera på om en av orsakerna till att Jordbromalmsskolan ska läggas ned och inte Dalarö skola är att i valet 2010 fick Moderaterna närmare 55% på Dalarö medan de i centrala Jordbro enbart fick 12-15%. Så när borgerliga företrädare står i fullmäktiges talarstol och talar om mod att lägga ned skolor, så ekar det ganska falskt.

Nu är ärendet återremitterat och det slutliga avgörandet sker inte förrän på ett extra sammanträde med kommunfullmäktige tisdagen den 15 mars. Skälet till att återremissen sker är att det saknas ekonomiskt underlag.

Bland annat redovisas inte kostnaderna för alla de busskort som måste köpas in till de elever som nu måste åka buss till skolan istället för att gå i skolan närmast hemmet. Inte heller redovisas kostnaden för de lokalanpassningar som måste göras på alla de skolor som ska ta emot Jordbromalmsskolans elever. Det berör fyra skolor, Vendelsömalmsskolan, Söderbymalmsskolan, Brandbergsskolan och Ribbyskolan. Slutligen bortser man från det fakta att Jordbromalmsskolan, som enligt uppgift i ABC från nämndens ordförande Aleandra Anstrell (M) har en lokalkostnad på åtta miljoner kronor, fortfarande ska kosta skattebetalarna pengar, men då på ett annat konto i den så kallade lokalbanken.

Om allt detta redovisas så kanske det till och med visar att nedläggningen inte innebär en besparing, utan till och med blir en fördyrning.

Så vad är då motivet till denna nedläggning? Det är få som begriper detta och ju mer man gräver i ärendet ju mer obegripligt blir det. Ligger det en hund begraven här?

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om , ,,

3 kommentarer

Lovvärt men har ni med er de lokala arbetsgivarna?

Idag skriver representanter från Sveriges kommuner och landsting tillsammans med företrädare för Kommunal, SKTF och SSR på DN debatt om att kommuner och landsting som arbetsgivare ska gå före i jämställdhetsarbetet. Bland annat kommer de som parter sätta sig ned gemensamt och komma fram till ett antal konkreta förslag på hur jämställdheten kan bli bättre. De uppmanar också övriga parter på arbetsmarknaden att göra detsamma.

Det är bra att kommunernas arbetsgivare så tydligt tar ställning för det viktiga jämställdhetsarbetet. Även om kommunerna på många håll kommit långt i sitt jämställdhetsarbete så finns det mycket kvar att göra. Men hur ser det ut i kommunerna, som är de som sedan ska göra jobbet? Här blir jag mer orolig, åtminstone om jag tittar på min egna kommun Haninge.

När kommunfullmäktige igår valde demokratiberedning, beredning för framtagande av en ny översiktsplan, beredning för utvecklingsprogram för Västerhaninge och beredning för framtagande av utvecklingsprogram för Tungelsta så hade den moderatstyrda kommunledningen 21 förtroendeuppdrag att besätta. Av dessa gick 16 till män och enbart fem till kvinnor. I beredningen för Västerhaninge utsåg majoriteten enbart män så i den moderatstyrda kommunledningens Västerhaninge står inte kvinnors perspektiv och åsikter särskilt högt.

När vi socialdemokrater gjorde majoriteten uppmärksamma på detta så går stridssignalen igång hos de lokala moderaterna. De slår ifrån sig och hävdar bestämt att kompetens går före kön. En av moderaternas ledande företrädare och som sitter i kommunledningen, Michael Fridebäck (M) som är ordförande i Kultur- och fritidsnämnden, säger rakt ut:

”Jag har haft en liknande diskussion med S i styrelsegruppen för plan för likabehandling. Planen inleds med att man delar upp människor i olika grupper och säger att man trots det skall behandla alla lika. Helt sjukt. Jag trodde vi alla var människor. Vare sig facken eller S höll med utan ville att detta skulle stå kvar som inledningsord.”

I Moderaternas Haninge så är det tydligen inte ett problem att inga kvinnor skulle få vara med och diskutera hur en hel kommundel ska utvecklas de kommande 10-20 åren, eller att enbart en kvinna skulle vara med och diskutera hur en hel kommun i framtiden ska utvecklas. Man undrar ju om det enbart finns fem duktiga och kompetenta kvinnor i Haninge som är medlemmar i Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet (som alla utgör den politiska majoriteten).

Så även om Sveriges kommuner och landsting nu sätter igång ett lovvärt arbete för ökad jämställdhet så finns det mycket kvar att göra hos de lokala arbetsgivarna. För hur väl Anders Knape (M) och Ingela Gardner Sundström (M) på Sveriges kommuner och landsting än vill så måste de också få med sig Michael Fridebäck och de andra moderatarena i Haninge. Och den resan är lång.

Intressant?

Läs gärna vad Jerker Nilsson skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,, , ,

Inga kommentarer