Sänk inte kunskapskraven – Sverige ska konkurrera med kunskap

Utbildningsminister Jan Björklund har presenterat det nya gymnasiet, något som både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter uppmärksammat. Ledarsidan på SvD har tidigare gått ut till försvar för Björklunds förslag och PJ Anders Linder ägnar dagens krönika åt att försvara Björklunds linje.

Jan Björklund gör en hel del rätt när det gäller att reformera skolan. Bland annat sätter han fokus på kunskap och målmedvetet stärker han de tidigare kunskapsuppföljningarna. Däremot så gör han fel när han lägger ansvaret på de enskilda eleverna istället för på skolan. Det är skolan som har den avgörande betydelsen om eleverna når målen eller inte. Det är på politiker, skolledare och lärare det beror. Det visar inte minst det framgångsrika arbetet i Haninges skolor.

Nu vill Jan Björklund och den borgerliga regeringen ta bort högskolebehörigheten för de som går yrkesutbildningar inom gymnasiet och detta är fel väg att gå. Om vi nu tror det är möjligt för alla elever att nå målen och det är på skolan det beror så är väl inte lösningen på problemet att en stor grupp studietrötta elever hoppas av gymnasiet att sänka kunskapskraven? Bara för att det är alldeles för många elever som lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper så skulle väl aldrig Jan Björklund eller PJ Anders Linder komma på tanken att föreslå sänkta kunskapskrav i grundskolan.

Jag är övertygad om att alla elever har möjlighet att lära sig, och det är skolans skyldighet att ge dem denna kunskap. Självklart ska gymnasieskolan fortsätta ge alla elever behörighet att läsa vidare till universitet och högskola. Det är med kunskap Sverige ska konkurrera internationallt, inte med sänkta kunskapskrav.

Intressant?

Läs gärna vad Mats Gerdau, Lotta Edholm, Magnus Andersson, Dr Cais och jj:n skriver

Läs även andra bloggares åsikter om skola, gymnasieskola, Jan Björklund, Förnyelse

Detta inlägg postades den söndag, 03.05.2009 i Skolan, Svensk politik. Du kan följa svar på detta inlägg via RSS 2.0. Du kan lämna en kommentar eller en trackback från din egen sida.

#1 by Maja Stopek at 03.05.2009

Jag är också Socialdemokrat och anser inte att det är fel att elever skall kunna gå ett yrkesprogram som inte kvalificerar dem till högre utbildning. Gymnasieskolan är frivillig till skillnad mot grundskolan.

Vad som däremot behövs är mer stöd till grundskolan så att alla barn får med sig sina grundkunskaper därifrån. Barn som kommer från hem där man inte har studievana, behöver detta samhällets stöd för att ha samma valmöjligheter som alla andra i sitt gymnasieval. Valet skall inte vara för att det inte räckte till något annat.

Jag är lärare på åk 7-9 och ser så tydligt vilken skillnad det är beroende av vilket hem barnet kommer från. Dyslektikern från ett studievant hem kan mycket väl gå ut med många MVG från grundskolan, medan den från ett hem som inte är studievant ofta ger upp innan de ens kommit i närheten av mållinjen.

Jag menar dock inte att Björklund skulle ha rätt i att folk är olika, som om det vore något av naturen givet, utan bara att folk måste få göra sina egna val. Sedan måste det också finnas chans – alltid – att göra om det valet om motivation sedan skulle dyka upp senare i livet. OCH det är inte något som jag ser att Björklund värnar för. Snarare är det tvärtom. Varken 25/4 eller komvux är något Björklund vill satsa på. Då kan jag inte acceptera den nya gymnasieskolan, som slår igen dörren för framtida möjligheter på den som gör ett val redan när den är 16 år.

Hälsning Maja

Citera

#2 by Daniel Chilla at 03.05.2009

JAg måste säga att Björklund i mina ögon inte gjort mycket rätt så jag är förvånad över inledningen i din blogg.

”Bland annat sätter han fokus på kunskap och målmedvetet stärker han de tidigare kunskapsuppföljningarna” Ja men hur skall man göra detta då ? Björklunds medicin heter mätbarhet. Men vad är det man mäter. Man mäter formativa kunskapsprocesser med sumativa metoder. Det går helt enkelt inte. Han minskar även fältet för vad som skall vara viktig kunskap. Läroprocesser, lära sig lära, demokratiska grunder osv (som tom är föreskrivna i alla LpX XX) nämns inte och ges ingen vikt.

”Nu vill Jan Björklund och den borgerliga regeringen ta bort högskolebehörigheten för de som går yrkesutbildningar inom gymnasiet och detta är fel väg att gå.” – Där har du helt rätt.

Det pratas mycket om anställningsbarhet. Vlket i sig låter självklart. MEN det finns även kunskaper osm är allmänna och det finn ytrken där det inte räcker med 3 år i gymnasiet men där yrkeslinjen ändå kan vara en väg in till det yrket.

Det finns mycket att säga om den nya reformen men det som slår mig mest är hur snabbt man vill genomföra den, hur man är totalt emot en blocköverskridande uppgörelse och hur lite man lyssnar på de verksamma i skolan (lärare, rektorer, pedagoger m.m.), hur lite man verkar veta om styrdokumenten, var de kommer ifrån (dvs teoretiskt och filosofiskt) och hur lite man verkar veta vad det är för ungdommar/unga vuxna som arbetslivet vill ha för att kunna anställa eller ”nyttja” arbetskraften.

Janne B och hans gäng använder skolan som politiskt slagträ och vill bygga ett monument: titta vad jag gjorde !

Dom som kommer att lida udner detta är elever och de verksamma inom skolan.

#3 by Robert at 04.05.2009

Maja,
Varför ska vi göra skillnad i synen på elevernas möjligheter att nå målen i grundskolan och gymnasiet? Hur kan det komma sig att vi anser att det är möjligt för alla elever att nå kunskapsmålen i grundskolan men inte i gymnasiet.

Jag delar Din syn att det är svårare för elever som kommer från studieovana hem att nå målen, och det är skolans skyldighet att möjliggöra för dessa barn att förverkliga sina drömmar. En skyldighet som enligt min mening även bör gälla gymnasiet.

Om vi accepterar Björklunds linje att inte alla barn kan lära sig och därför ska sänka kunskapskraven i gymnasiet är jag rädd för att vi dels försämrar yrkesutbildningarna men också att de sänkta kunskapskraven snart når grundskolan.

Vänligen
Robert

#4 by Robert at 04.05.2009

Daniel,
Jag delar helt Din uppfattning att det är beklagligt att Jan Björklund inte ser ett värde i en blocköverskridande uppgörelse om skolan. De som skulle vinna mest på en sådan är alla elever och lärare som skulle slippa skolan som det ideologiska slagfält det idag är.

Jag menar vad jag skriver, Jan Björklund gör faktiskt en hel del rätt inom skolan. Vi Socialdemokrater förlorade valet 2006, bland annat på den skolpolitik vi hade. Efter valet har vi tagit flera kliv i rätt riktning. För att kunna garantera alla elever den kunskap de har rätt till så måste vi följa upp kunskapsutvecklingen mycket tidigare. Genom kunskapskontroller i läsning för alla elever i årskurs ett i Haninge skolor har vi ökat läsförmågan från 60% till närmare 90%. Genom kontroller i matematik i årskurs tre så har vi sett till att de skolor med de tuffaste förutsättningarna är de skolor som presterar bäst.

Det är inte kontrollerna i sig som ger de goda resultaten, utan det är effekterna av dem. Genom kunskapskontroller så sätter man fokus på problemet och man anger också ambitionsnivån. Vi säger att det är möjligt för alla elever att nå målen, det är skolans skyldighet att göra det och vi kontrollerar att det blir gjort.

#5 by Daniel Chilla at 04.05.2009

Borde debatteras över tex en”lättöl” på ngn trevlig uteservering i sommar ?

#6 by Robert at 04.05.2009

Det ser jag fram emot

#7 by Erik at 04.05.2009

Hej! Håller fulständigt med dig. Är lärare på en yrkesinriktad utbildnign och fasar för Björklunds väg för skolan. För att få ökad måluppfyllelse tar man helt enkelt bort de ämnen som många elever har svårt för. Det känns som ett skämt. Dessutomfinns det en stor del elever på yrkesprogrammen som både är otrlogt duktiga praktiskt och teoretiskt. Dessa elever riskerar nu yrkesutbildningarna missa. Människan är inte antingen eller teoretisk eller praktisk. Vi är mycket mer mångfasetterade än så.

#8 by Mats Gerdau at 07.05.2009

Hej, vi har uppenbarligen olika uppfattning om alla program på gymnasiet automatiskt ska ge behörighet till högskolan eller inte och de olika uppfattningarna kan vi nog leva med.
Däremot reagerar jag lite mot din beskrivning av dagsläget:
”Självklart ska gymnasieskolan fortsätta ge alla elever behörighet att läsa vidare till universitet och högskola.” Vaddå fortsätta? Skolan gör ju inte det idag! 25% av ungdomarna slutför inte gymnasiet. Ibland måste man våga se verkligheten som den är också.
Jag håller verkligen med om att en hel del handlar om förväntningar och attityder och att mycket kan göras. Men om ungdomarna har andra ambitioner och mål i sina liv än akademiska studier – varför ska vi inte kunna acceptera det och se till att de får en riktigt bra yrkesutbildning? Varför är akademiska studier alltid det viktigaste? Det är viktigt att alla som vill ha högskolebehörighet ska kunna få det – i gymnasiet eller senare inom komvux. Men det ska inte vara tvång tycker jag.

#9 by Robert at 07.05.2009

Hej Mats, det är riktigt att 25% av dagens ungdomar inte slutför gymnasiet. Lika riktigt är att närmare 25% av dagens ungdomar inte heller har fullständiga betyg från grundskolan. Men av det drar vi inte slutsatsen att vi ska sänka kunskapskraven i grundskolan, utan snarare stärka insatserna och öka uppföljningarna.

Varför ska vi då sänka kunskapskraven för de ungdomar som går yrkesutbildningar? Jag är övertygad om att även de som går program med inriktning mot fordon, el, bygg e t c har alla möjligheter att nå kunskapsmålen. Bara skolan tror på alla elever och har höga ambitioner. Det är väl där Socialdemokraterna och de borgerliga partierna skiljer sig åt. Vi har helt enkelt högre kunskapsambitioner och tror på våra ungdomar.

#10 by Mats Gerdau at 08.05.2009

Nej, vi ska inte sänka kunskapskraven på gymnasiet. Det blir ANDRA kunskapskrav. Skillnaden mellan oss verkar vara att jag ser kunskapskrav också i ämnen som byggteknik, ellära, lilvsmedelskunskap och handel medan du endast ser till svenska, matte och andra uttalat teoretiska ämnen.

Höga ambitioner i socialdemokraternas värld är enbart teoretiska studier, aldrig yrkeskunskaper. Jag har så svårt att förstå varför kursen svenska B (litteraturkunskap) är viktigare än kursen i växelström för ungdomar som går elprogrammet. På vilket sätt är det sänkta ambitioner eller sänkta kunskapskrav att vi tycker att eleverna ska kunna välja att läsa växelström i stället för litteraturkunskap? Eller varför inte båda, det är möjligt med vårt förslag också.

Kanske är det lättare att få ett jobb om man också kan växelström? Framför allt tror vi faktiskt att eleverna själva bör få möjlighet att avgöra detta. De är inte dumma.

#11 by Robert at 08.05.2009

Mats,
Precis som själv Du skriver så går det alldeles utmärkt för eleverna på elprogrammet att både lära sig växelström och svenska B. Det är precis det som är kärnan i min och Socialdemokraternas kritik mot det förslag som Jan Björklund lagt.

Näringslivet efterfrågar kompetent arbetskraft. Att ge elektriker en bredare kompetens gör dem knappast svagare på arbetsmarknaden, utan snarare tvärtom. Det är med kunskap som vi ska konkurrera med omvärlden.

Skolan har ett ansvar och skyldighet att skapa dessa stimulerande lärmiljöer så eleverna når kunskapsmålen. När nu regeringen sänker ambitionerna på de yrkesinriktade utbildningarna skickar det en olycklig signal till eleverna att inte studera lika hårt. Det kommer att försvaga ungdomarnas möjligheter och chanser på den framtida arbetsmarknaden.

Istället för sänkta ambitioner borde regeringen snarare höja ambitionerna och se till att Sveriges skolor håller världsklass.

#12 by Göran, Kumla at 09.05.2009

Den ultrasocialistiska tanken att alla människor skall stöpas i samma form och i ett kollektiv anpassat till de minst begåvade har succesivt vunnit terräng i Sverige under de senaste 40 åren ivrigt understödd av forskare och pedagoger uppvuxna inom rörelsen. De praktiska resultaten skördar vi nu i en kraftig eftersläpning i kunskapsnivå jämfört med jämförbara länder! Och då talar jag inte om genomsnittets kunskapsnivå där vi säkert hävdar oss, utan övre kvartilens. Inte ens de gamla K-länderna tillämpade denna idioti.
Nej, skilj ut de studiebegåvade i tid och ge dem chans att utvecklas i sin takt mot högre ställda krav än för genomsnittet och låt varje annan individ utveckla sina förmågor inom andra utbildningsområden som vi kommer att behöva. Med höjda ambitioner om jag har förstått Björklund rätt! Kalla det gärna för akademier om det nu skulle ta bort klassificeringsspöket för socialisterna.