Archive for category Skolan

Idag skriver Lärarnas Riksförbund med dess ordförande Metta Fjelkner en debattartikel i Göteborgsposten där de föreslår att förskoleklassen blir en del av den obligatoriska grundskolan. Motivet är framförallt att öka den pedagogiska kvaliteten för eleverna men också för att införa den flexiblitet som redan finns i förskoleklassen till grundskolan. 

Jag välkomnar utspelet och hoppas att regeringen lyssnar på Lärarnas Riksförbund. En del av socialdemokraternas nya skolpolitik är att införliva förskoleklassen till en tioårig obligatorisk grundskola, så i Socialdemokraterna hittar Lärarnas Riksförbund många goda vänner.

Barn tycker det är roligt att lära sig, och det är när barnen är som minst som den egna nyfikenheten är som störst. Ju äldre barnen blir desto större krav på skolan att lyckas entusiasmera och intressera eleverna för lärandet. Därför är det bra att stärka det pedagogiska arbetet så tidigt som möjligt.

Att införliva förskoleklassen i grundskolan är ett steg, nästa steg måste vara att stärka förskolans pedagogiska roll ytterligare. Se gärna över förskolans mål där det idag enbart finns strävansmål. Det måste också finnas mål för förskolan att uppnå. 

Men intresset bör inte enbart ligga på att börja med lärandet tidigare. En spännande idé som lanserades i samband med diskussionerna om en ny socialdemokratisk skolpolitik var frågan om vad som ska vara obligatoriskt i skolan. Är det rätten att gå ett visst antal timmar i skolan eller är det rätten att nå vissa kunskapsmål?

För min del är rätten till kunskapen det viktigaste. Så istället för att diskutera en flexibel skolstart bör kanske frågan snarare vara hur vi får en flexibel skolavslutning. Om det är kunskapsmålen som är det obligatoriska så skulle en del elever enbart behöva gå grundskolan i sju år medan det för andra tar tio år.

En flexibel skolavslutning är mer intressant att diskutera än en flexibel skolstart. En sådan skulle revolutionera lärandet. Inte minst skulle incitamentet för kommunpolitikerna att se till att skolan klarar sitt uppdrag kraftigt öka. En plats i grundskola är dyrt och ju tidigare eleverna lär sig, desto mer pengar blir över till andra välfärdssatsningar, eller varför inte sänkt skatt?

Intressant?

Läs gärna vad Zoran Alagic skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Metta Fjelkner, Lärarnas Riksförbund

Igår blev jag uppringd av Sveriges Radio för att kommentera Mona Sahlins utspel om att lagstifta om lärartätheten. Jag blev något förvånad då jag måste ha missat utspelet. Efter att ha lyssnat på intervjun kan jag konstatera att det nu uppstått en diskussion om äpplen och päron. Medan jag uppfattade frågeställningen som kopplad till den satsning på fler lärare som Socialdemokraterna lanserat så handlade diskussionen i intervjun om vilka kvalitetskrav som ska ställas för att motverka vinster.

Även ledaren i Dagens Nyheter verkar blanda ihop korten. Där försöker de få Monas utspel att framstå som om att alla skolor ska ha lika personaltäthet vilket inte är vad diskussionen handlade om. Socialdemokraterna har lanserat en kraftig investering i Sveriges skolor. Målsättningen är en lärartäthet på nio lärare per 100 elever vilket är en kraftig förbättring från dagens nivå. Hösten 2009 hade  Sveriges grundskolor en lärartäthet på 8,2 lärare per 100 elever. Socialdemokraternas förslag innebär med andra ord att en skola med cirka 350 elever får tre nya lärare.

Diskussionen i Ekot handlade om vilka kvalitetskrav som ska ställas för att motverka vinster. Där gav Mona ett antal exempel på sådana krav varav lärartäthet givetvis kan, och bör, vara ett sådant. Men eftersom nio lärare per 100 elever är ett genomsnitt över landet kommer med stor sannolikhet inte kravet att hamna på den nivån.  Kravet ska peka på en anständighetsnivå, en minsta möjliga kvalitet som skolan måste hålla för att få driva skola. Var den nivån ska ligga kräver nog både mer diskussion och mer utredning innan den slås fast.

Det är en intressant diskussion om vilka kvalitetskrav som ska gälla. Under våren har jag haft förmånen att åka land och rike runt för att diskutera just denna fråga. Skälet är den bok jag lanserade hösten 2009 (En skola för den zappande generationen) där bland annat denna fråga tas upp.

Det finns en bred samstämmighet om att det behövs kvalitetskrav. Jag möter det från både kommunala skolor såväl som friskolor. Också bland flera politiker från olika partier lyfts kraven fram, men av olika skäl. Det är inte alltid jakten på vinst som är främsta skälet utan framförallt för att våra elever ska få en bättre skola.

Jag ser gärna att det finns tydliga kvalitetskrav som anger en minsta möjliga nivå. Men givetvis måste det finnas en frihet för såväl friskolor som kommunala skolor att göra egna lokala prioriteringar. Det kan handla om att prioritera moderna läromedel, pedagogiskt utformade lokaler, en sund och hälsosam mat, en kvalitativ elevhälsa m m. Alltför detaljerade och höga kvalitetskrav riskerar att likforma skolan vilket inte nödvändigtvis behöver leda till en bättre skola. Det gäller att hålla den rätta balansen, d v s se till att kvalitetskraven är tillräckligt höga för att skapa bra skolor men tillräckligt låga för att möjliggöra olika prioriteringar och inriktningar.

Intressant?

Läs gärna vad Jerker Nilsson skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, kvalitetskrav, skola, Mona Sahlin

Lars Ohly (V) och Rossana Dinamarca (V) skriver idag på DN debatt att de vill förbjuda friskolorna att plocka ut vinster. Motivet är att de vill bygga världens bästa välfärd utan privata vinster.  Det är en hög och inte orimlig målsättning att bygga världens bästa välfärd. Min egna drivkraft är också att åstadkomma världens bästa välfärd men till minsta möjliga skatteuttag.

Det vill säga kan friskolorna bidra till att våra elever får mer kunskap och föräldrarna blir mer delaktiga i skolans utveckling så har jag inga problem med att friskolorna gör vinst. Om friskolorna däremot bidrar till en sämre utveckling så är inte lösningen att förbjuda friskolan att ta ut vinst. Lösningen är indraget tillstånd. Dåliga skolor, oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor, ska läggas ned. För ska vi ha världens bästa välfärd finns inget utrymme för misslyckanden.

Vänsterpartiets hållning sätter fokus på fel saker och kommer bara leda till att de missar målet, eller kanske är det målet att ha värdens högsta skatter utan möjlighet till vinster som är den viktigaste målsättningen, och inte bygget av världens bästa välfärd?

Intressant?

Läs gärna vad Högbergs tankar,  Jonas Sjöstedt, Johan Westerholm, Thörnqvist och Jerker Nilsson.

Läs även andra bloggares åsikter om Vänsterpartiet, skola, friskolor, vinster