Även ledaren i Dagens Nyheter verkar blanda ihop korten. Där försöker de få Monas utspel att framstå som om att alla skolor ska ha lika personaltäthet vilket inte är vad diskussionen handlade om. Socialdemokraterna har lanserat en kraftig investering i Sveriges skolor. Målsättningen är en lärartäthet på nio lärare per 100 elever vilket är en kraftig förbättring från dagens nivå. Hösten 2009 hade  Sveriges grundskolor en lärartäthet på 8,2 lärare per 100 elever. Socialdemokraternas förslag innebär med andra ord att en skola med cirka 350 elever får tre nya lärare.

Diskussionen i Ekot handlade om vilka kvalitetskrav som ska ställas för att motverka vinster. Där gav Mona ett antal exempel på sådana krav varav lärartäthet givetvis kan, och bör, vara ett sådant. Men eftersom nio lärare per 100 elever är ett genomsnitt över landet kommer med stor sannolikhet inte kravet att hamna på den nivån.  Kravet ska peka på en anständighetsnivå, en minsta möjliga kvalitet som skolan måste hålla för att få driva skola. Var den nivån ska ligga kräver nog både mer diskussion och mer utredning innan den slås fast.

Det är en intressant diskussion om vilka kvalitetskrav som ska gälla. Under våren har jag haft förmånen att åka land och rike runt för att diskutera just denna fråga. Skälet är den bok jag lanserade hösten 2009 (En skola för den zappande generationen) där bland annat denna fråga tas upp.

Det finns en bred samstämmighet om att det behövs kvalitetskrav. Jag möter det från både kommunala skolor såväl som friskolor. Också bland flera politiker från olika partier lyfts kraven fram, men av olika skäl. Det är inte alltid jakten på vinst som är främsta skälet utan framförallt för att våra elever ska få en bättre skola.

Jag ser gärna att det finns tydliga kvalitetskrav som anger en minsta möjliga nivå. Men givetvis måste det finnas en frihet för såväl friskolor som kommunala skolor att göra egna lokala prioriteringar. Det kan handla om att prioritera moderna läromedel, pedagogiskt utformade lokaler, en sund och hälsosam mat, en kvalitativ elevhälsa m m. Alltför detaljerade och höga kvalitetskrav riskerar att likforma skolan vilket inte nödvändigtvis behöver leda till en bättre skola. Det gäller att hålla den rätta balansen, d v s se till att kvalitetskraven är tillräckligt höga för att skapa bra skolor men tillräckligt låga för att möjliggöra olika prioriteringar och inriktningar.

Intressant?

Läs gärna vad Jerker Nilsson skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, kvalitetskrav, skola, Mona Sahlin

Även i Haninges skolor finns det problem med mobbning. Alldeles för många elever blir varje dag utsatta för kränkande behandling. Skolinspektionen har i en särskild granskning riktat kritik mot Haninge vilket är allvarligt.  Vi socialdemokrater kommer inte vara nöjda förrän alla elever kan känna sig trygga varje dag.

Vi har bland annat föreslagit att en särskild ”samma-dag-garanti” ska införas där skolan blir skyldig att samma dag som mobbning upptäcks vidta särskilda åtgärder. Dessa är bland annat att upprätta en handlingsplan samt kontakta berörda föräldrar.  Idag väljer skolor att vänta med detta vilket är oacceptabelt. Vi har också föreslagit en särskild skolakut för de riktigt svåra och komplicerade fallen. Ibland finns helt enkelt inte den rätta kompetensen på skolan och då måste det vara rätt att sätta in mer resurser, ex tillkalla skolakuten där kompetens som kurator, psykolog, socialtjänst, polis, särskilt utbildade lärare kan finnas.

Båda dessa förslag har den moderatledda kommunledningen röstat ned, trots att även de kan se att Haninges elever upplever problemen. Haninge behöver en ny kommunledning. Jag kan inte vänta med att skapa tryggare skolor för våra elever.

Intressant?

Läs gärna vad Josefin Strömberg skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Haninge, skola, mobbning, skolakut, samma-dag-garanti,

Socialdemokraterna vill anställa fler lärare i skolan. Målet är en lärartäthet med nio lärare per 100 elever. Det innebär att det i Sverige kommer anställas över 6 000 fler lärare. En nationell certifiering av sjukvården kommer att införas och en ny rödgrön regering kommer att bjuda in till kvalitetssamtal med välfärdens aktörer. Det handlar såväl om landsting, kommuner, fackföreningsrörelsen men också de privata företag som verkar inom välfärden och som faktiskt bidrar positivt till utvecklingen.

I Haninge kommer också valet handla om välfärden. Socialdemokraterna går till val på att anställa fler lärare i skolan. En överenskommelse (ett handslag) har träffats med Haninge Skolallians som är en sammanslutning av föräldraföreningar i Haninges grundskolor. De gemensamma målsättningarna att bland annat att det utvecklingsarbete som påbörjades redan under den förra mandatperioden med fokus på kunskap ligger fast och att Haninge anställer fler lärare i skolan så att vi återigen uppnår riksgenomsnittet. Redan 2011 kommer ett första rejält kliv att tas för att under åren 2012-2013 uppnå målet.

Ska vi lyckas ge alla elever den kunskap de har rätt till så behövs det fler kompetenta och duktiga lärare. Under denna mandatperiod har det blivit färre lärare i Haninges skolor.  Det är fel,  det behövs fler.

I förskolan vill socialdemokraterna införa en närhetsgaranti. Idag är det bara var tredje barn som får plats på den förskola föräldrarna valt åt dem. Resten får antingen vänta på plats eller välja en annan förskola i en helt annan kommundel. Något som verkligen försvårar en redan stressad vardag för småbarnsfamiljer. Den moderata ordföranden i Grund- och förskolenämnden Martina Mossberg har avvisat förslaget med motiveringen ”Om jag skulle vilja gå på Operakällaren och äta middag och de inte har plats, då kan jag inte stå och kräva att jag ska äta där. Ungefär samma sak ska gälla förskolorna”.

Även om man inte kan sätta sin tilltro till opinionsundersökningarna som nu görs allt oftare så verkar det som om att ett ökat fokus på välfärden i valet kommer innebära ett bättre läge för socialdemokraterna och att valet kan bli jämnare.  En valrörelse i Haninge och i Stockholmsregionen som handlar om välfärden välkomnar jag.

Om opinionsundersökningar idag, DN, DN1, SvD

Intressant?

Läs gärna vad Peter Andersson, Jerker Nilsson, Röda Malmö, Thomas Böhlmark, Peter Andersson – igen, Reflekterat.se eller tokmoderaten.

Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Haninge, Mona Sahlin, närhetsgaranti, välfärd, skola, Haninge skolallians

Det vill säga kan friskolorna bidra till att våra elever får mer kunskap och föräldrarna blir mer delaktiga i skolans utveckling så har jag inga problem med att friskolorna gör vinst. Om friskolorna däremot bidrar till en sämre utveckling så är inte lösningen att förbjuda friskolan att ta ut vinst. Lösningen är indraget tillstånd. Dåliga skolor, oavsett om det är friskolor eller kommunala skolor, ska läggas ned. För ska vi ha världens bästa välfärd finns inget utrymme för misslyckanden.

Vänsterpartiets hållning sätter fokus på fel saker och kommer bara leda till att de missar målet, eller kanske är det målet att ha värdens högsta skatter utan möjlighet till vinster som är den viktigaste målsättningen, och inte bygget av världens bästa välfärd?

Intressant?

Läs gärna vad Högbergs tankar,  Jonas Sjöstedt, Johan Westerholm, Thörnqvist och Jerker Nilsson.

Läs även andra bloggares åsikter om Vänsterpartiet, skola, friskolor, vinster

Kunskapsuppföljningar kan ske på många olika sätt. Det kan bland annat ske genom skriftlig information, nationella eller kommungemensamma prov eller genom att sätta betyg.  Då betygen idag sätts i grundskolans sista år så får de mer verkan som urvalsinstrument för vilka som ska bli behöriga till gymnasiet samt vilka program de kan komma in på. Det kan förklara vissa personers och partiers motstånd mot betygen.  Medan jag ser betygen som en av flera metoder att följa kunskapsutvecklingen ser andra betygen som ett urvalsinstrument, och vad ska man med det till i de lägre årskurserna?

Så länge betygen ses som det främsta medlet att göra urval kommer betygen vara en politisk stridsfråga. Kan vi istället få betygen att mer handla om information om hur pass väl skolan lyckas i sitt uppdrag, d v s hur pass väl skolpolitiker, rektorer och lärare lyckas entusiasmera elever att lära mer kommer motståndet att minska. För varför ska vi inte följa upp hur pass väl skolan lyckas även med de yngre eleverna. Är vi riktigt framgångsrika i detta så kanske vi till och med kan få se betyg i årskurs ett.

I fredags skrev SvD en intressant ledare om detta där bland annat Haninge lyftes fram. Vill också lyfta fram senaste numret av tidningen Skolvärlden som rankat de 25 mest inflytelserika personerna i Skolvärlden.  Väldigt glad och stolt blev jag givetvis att se mig själv på listan. Kanske man har lyckats sätta lite avtryck i skolpolitiken ändå.

Intressant?

Läs gärna vad Erik Laakso, Roger Jönsson, Johan Ingerö, Anne-Marie Körling och Unga Folkpartiet skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Skolvärlden, betyg, kunskap

UPPDATERAT: SvD1, SvD2, Peter Andersson.

Har man det synsätt som jag valt att inta blir striden om när betyg ska ges obegriplig.  För eleverna i de lägre åldrarna har väl också rätt att lära sig.

Däremot är jag mer kritisk till utbildningsminister Jan Björklunds hantering av betygsfrågan. Socialdemokraterna har efter valförlusten 2006 förnyat både sin politik och sitt ledarskap. Inte minst märks det inom skolpolitiken där Socialdemokraterna numera är för både betyg och skriftlig information i de lägre åldrarna. Något som var ovant att höra från en socialdemokrat innan valet 2006.

Jan Björklund hade chansen att bli den skolminister som lyckades hitta en bred politisk överenskommelse om betygen. Den minister som skulle ta bort skolan som det ideologiska stridsfältet. Nu valde Björklund en annan väg. Hans egna framgång bygger på skolan som konfliktområde och då fick hane egna prestige gå före elevernas bästa. Trist för alla Sveriges unga.

Om de rödgröna lyckas vinna valet i september och en ny socialdemokratiskt ledd rödgrön regering tillträder så hoppas jag att vi väljer att behålla betygen i de lägre åldrarna och utveckla den skriftliga informationen. Det finns stöd för det i den nya socialdemokratiska skolpolitiken som fastställdes på kongressen förra året och det skulle möjliggöra för att det är en socialdemokratisk skolminister som blir den som tar bort skolan som det stora blockskiljande politikområdet i svensk politik.

Vid en rödgrön seger i september så kanske SSU borde väcka liv i sin gamla ”Rör inte min kompis” -kampanj och återlansera den som ”Rör inte mitt betyg”? För en socialdemokratisk skolminister borde inte börja sin gärning med att förändra betygssystemet. Svensk skola vinner helt enkelt på samverkan och arbetsro. Och nu när Björklund inte vill ta den chansen så verkar det helt enkelt krävas en socialdemokratisk skolminister för det.

Intressant?

Läs gärna vad Johannes Åman, SvD, Amanda Brihed,  Peter Andersson, Alltid Rött Alltid Rätt, Ann-Marie Ekström, Kent Persson, Christermagister, Mats Gerdau, Joakim Vikström, Anna Vikström, Dagensskola, Pär Gustavsson, Tommys tankar och Lars Björndahl.

Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Betyg, Socialdemokraterna, Jan Björklund

För att lyckas är det viktigt med höga förväntningar, tydliga mål och tidigare uppföljningar. Lika viktigt att är rektors främsta uppgift är att vara en pedagogisk ledare. Sin huvudsakliga arbetsuppgift är att stimulera och få lärarna att prestera höga resultat för sina elever. Administration och frågor om ekonomi och lokaler bör med fördel överlåtas till en intendent.

På så sätt frigörs mer tid för rektor att vara ute i klassrummet och ”kontrollera”, eller snarare följa upp, sina lärares undervisning.  Så istället för att ta strid om lärarnas arbetstid så återstår nu arbetsgivarens viktigaste strid, nämligen att se till att alla våra skolledare får en arbetsmiljö som handlar om pedagogiskt ledarskap och inte som en kamrer i kommunförvaltningen. Den största motståndaren där är inte de fackliga organisationerna utan arbetsgivarens egna föreställning, kultur och tradition.

Intressant?

Läs gärna vad Zoran Alagic skriver.

Läs även andra bloggares åsikter om SKL, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund, Haninge

Så ett stort grattis till alla lärare som nu får ett bra avtal. Nu fokuserar vi gemensamt på det som är skolans viktigaste och huvudsakliga uppdrag, nämligen att ge alla vår elever den kunskap de har rätt till!

Intressant?

Läs även andra bloggares åsikter om SKL, Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund

Uppdaterat: DN, SvD