Ett litet steg för (S) men ett jättekliv för (MP) och (V)


De rödgröna har nu äntligen presenterat sin gemensamma skolpolitik. Precis som Neil Armstrong sa vid sin mållandning 1969 så kan denna uppgörelse ses som ett litet steg för Socialdemokraterna men ett jättekliv för Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

De rödgröna går nu gemensamt till val på att införa betyg i årskurs sju, ge skriftliga omdömen redan från årskurs ett, anställa fler lärare i skolan och utvärdera de stora skolreformerna som skett de senaste tjugo åren.

Socialdemokraterna har förnyat sin skolpolitik och förespråkade redan tidigare betyg i de lägre åldrarna. Att vänsterpartiet och miljöpartiet nu ger upp sitt betygsmotstånd och är beredda att införa dem tidigare är en välkommen vändning som är väl värd att uppmärksammas.

En rödgrön regering kommer också utvärdera kommunaliseringen av skolan. Ett krav som inte minst Lärarnas Riksförbund med dess ordförande Metta Fjelkner i spetsen hårt drivit. Det är också rätt. Vi behöver stärka den statliga styrningen, inte minst genom tydligare kvalitetskriterier som är mätbara och möjliga att följa upp.

Uppgörelsen ligger i linje med det som vi Socialdemokrater i Haninge driver, både tidigare uppföljningar och stärkt kvalitet i skolan. I Haninge har vi presenterat ett särskilt handslag med Haninge Skolallians som är en sammanslutning av föräldraföreningar i Haninge och som innebär att lärartätheten i grundskolan ska öka. Vårt gemensamma mål är en lärartäthet i nivå med riksgenomsnittet. Enligt de rödgrönas uppgörelse kan det komma att innebära en lärartäthet motsvarande nio lärare på 100 elever. En klar förbättring för Haninge som idag ligger nära sju av 100 elever.  En skola med 400 elever kommer alltså få minst åtta nya lärare.

Intressant?

Läs gärna vad P J Anders Linder skriver även om jag i just detta inlägg inte håller med honom. Jan Björklund fortsätter att lägga ansvaret på de enskilda eleverna medan Socialdemokraterna, och numera även de rödgröna, lägger ansvaret på skolan. Det är lärarna, rektorerna och skolpolitikerna som har det yttersta ansvaret och det är de som måste anpassa metoder och lärstilar så alla elever kan få den kunskap de faktiskt har rätt till. Det är ett annat och mer modernt angreppssätt på skolans problem än den som Björklund förespråkar.

Läs även andra bloggares åsikter om , , ,

  1. #1 by Per Fjellberg at 07.07.2010

    I sista hand är det alltid eleven som måste ta tillvara de chanser som bjuds.

    Det går inte att lära sig cykla genom att titta och lyssna på en aldrig så talangfull lärare, man måste försöka själv också.

    En del behöver mer tid på sig, andra mindre tid. Det är bara eleven som kan ta sig den tid som det tar.

    Eller för att låna dina ord: Eleverna har rätt till en undervisning som passar dem, eleverna har rätt till chansen att få kunskap, men det handlar alltid om att det är eleven själv som i slutändan måste ta kunskapen till sig.

    Det finns ytterligare en allvarligt aspekt på det du skriver. Ska skolan göra det svårt för elever att hämta mer kunskap än den S anser att de har rätt till?

    Varje gång skolan lägger mindre resurser på en elev och mer på en annan därför att den förra kan mer så har skolan strävat efter utjämning genom att hindra en elev från att nå den kunskap den skulle ha kunnat nå om den fått lika behandling som alla andra elever.

    Är det viktigast att alla behandlas lika eller är det viktigast med utjämning? Båda kan du inte få.

  2. #2 by Henrik Vallgren at 07.07.2010

    Om nu Björklund lägger hela ansvaret på eleverna, var finns då poängen i en reformerad lärarhögskola? Däremot är det naturligtvis så att Björklund i större utsträckning anser att eleverna har ett ansvar för sin utbildning.

    Det du kallar ”införa betyg i årskurs sju” är väl egentligen att avskaffa betyg i årskurs sex? Rimligtvis finns det redan betyg i årskurs sju … så någon slåss mot väderkvarnar … ;)

    För övrigt heter det numera ”Välfärdspartiet”. Först skulle vi luras till att tro att de inte var kommunister, nu är de inte ens vänster?

  3. #3 by Robert at 07.07.2010

    Per,
    Visst krävs det engagemang och vilja även från eleven men det är inte oviktigt hur läraren lägger upp undervisningen och lyckas entusiasmera eleven i sitt lärande. I Haninge har vi sett flera goda exempel på detta där enbart byte av en lärare lett till bättre resultat. Tidigare kanske det enbart var 10% som klarade målen och efteråt så klarade i princip alla elever det.

    Jag anser att elever har rätt att nå en viss kunskapsnivå och att det är skolans skyldighet att åstadkomma detta. Sedan ska skolan ha ett annat viktigt uppdrag, nämligen att se till att alla eleverns fulla potential tas tillvara. Jag vill inte se en motsättning däremellan. Finns en sådan motsättning används antingen resurserna fel eller så har skolan för lite resurser.

    vänligen
    Robert

  4. #4 by Robert at 07.07.2010

    Henrik,
    Visst är det så att även Björklund till viss del lägger ansvaret på lärarna. Men jag vill gärna se resultatet av den reformerade lärarutbildningen innan jag slutligt tar ställning till hans syn på detta.

    Du har också rätt i att de rödgrönas förslag skulle kunna tolkas som om att betygen i årskurs sex avskaffas men ärligt talat så tror jag inte det stora stridsfrågan i svensk skola kommer handla om vi ska ha betyg i årskurs sex eller årskurs sju. De rödgröna vill ju införa skriftliga omdömen redan från årskurs ett och en bra skriftlig information förutsätter olika former av kunskapskontroller och dokumentation, och det är väl det som är det intressanta i förslaget.

    För egen del ser jag betygen som ett betyg på skolan som organisation och skulle helst se betyg redan från årskurs ett. Därför är de rödgrönas förslag ett kliv i helt rätt riktning.

    vänligen
    Robert

  5. #5 by Henrik Vallgren at 07.07.2010

    Jag tycker du verkar göra ett bra jobb och jag hoppas att du fortsätter med det. Jag tror att nyckeln till den sammanhållna skolan ligger i en omstart av s-politiken:

    Idag drivs privatskolefrågan därför att mängder med akademiker saknar förtroende för den offentligt drivna skolan. Speciellt i den utveckling som har präglats av s-märkta skolpolitiker. Dagens situation är därför lite ”var man för sig själv” vilket nog knappast passar någon.

    Min förhoppning är att vi lyckas återuppbygga den offentligt drivna skolan så att vi kan få en bra skola som är tillgänglig för alla. I huvudsak stöder jag därför Björklunds linje men jag ser även ditt arbete som en viktig del av utvecklingen – vi måste få fram ett gemensamt och stabilt mål som överlever oavsett vilket block som för tillfället regerar.

    Med vänliga hälsningar,
    Henrik Vallgren

  6. #6 by Per Fjellberg at 08.07.2010

    re #3, Att du inte VILL se en motsättning hindrar inte att motsättningen finns. Att du öppnar för att det kan handla om att resurser används fel känns å andra sidan uppmuntrande.

    Jag kan inte se hur skolan ska kunna uppnå att alla elever når en viss minsta kunskapsnivå som är meningfullt hög utan att vi inför en skola med hård disciplin i klassrummen och som inriktar sig på mätbara kunskaper.

    Jag gillar målet att ge alla elever en viss minsta kunskapsnivå, om den så ska ”bankas in”, (alla ska med – vare sig de vill eller inte) men ser en stor risk för att S med benäget bistånd av V kommer att försöka förändra kunskapskraven snarare än att förändra skolan.

  7. #7 by Per Fjellberg at 08.07.2010

    På DN-debatt idag säger de rödgröna att ”Varje elev ska ges möjlighet att nå kunskapsmålen.”.

    Det är något helt annat än att hävda att skolan har en skyldighet att se till att varje elev når något visst kunskapsmål.

    Det gäller att hänga med i svängarna, det går undan ibland.

  8. #8 by Robert at 08.07.2010

    Per,
    Det jag skriver på min blogg står jag för och det som de rödgröna partiledarna skriver på DN debatt står partierna för. Oftast sammanfaller det men det händer då och då att jag ligger lite före partiet.

    vänligen
    Robert

(visas inte)