Sveriges kommuner och landsting har tagit fram en rapport som analyserar vad som utmärker en framgångsrik skolkommun. De pekar bland annat på gemensamma mål, bra ledare, kompetenta lärare, höga förväntningar och noggrann uppföljning som viktiga faktorer.
Haninge tillhör en av de kommuner som förbättrat sina skolresultat de senaste åren. Det är ett resultat av ett målmedvetet och långsiktigt arbete för att skapa Sveriges bästa skolor. Arbetet påbörjades under förra mandatperioden men har fortsatt även efter majoritetsskiftet, vilket visar på vikten av bred politisk förankring. Även vid en socialdemokratisk valseger 2010 kommer den inslagna vägen ligga fast.
Haninges skolledare och lärare gör ett fantastiskt arbete och det är ingen tvekan om att strategin är framgångsrik. Haninges arbete har till och med stått som förebild för den förnyade socialdemokratiska skolpolitiken som lades fast på partikongressen så sent som i november.
I de nya riktlinjerna betonas de höga förväntningarna och tidigare uppföljningarna. En hand sträcks ut till de borgerliga partierna om att göra upp om skolpolitiken. De allra flesta elever går minst 12 år i skolan och hinner därmed uppleva tre olika regeringar. Att skolan ska förändra sitt sätt att arbeta och ha nya betygssystem varje gång det är val skapar en orimlig förutsättning för både elever och lärare.
Det krävs mod för att ta bort skolan som det viktigaste ideologiska slagfältet. Jan Björklund (Fp)saknar modet men vid en rödgrön valseger 2010 och en ny socialdemokratisk skolminister så kanske förutsättningarna ändras.
Även om Haninge nu tillhör en av de kommuner som förbättrat resultaten mest så får vi inte slå oss för bröstet eller slå oss till ro. Utmaningen är fortfarande stor. Alldeles för många elever i Haninge får inte den kunskap de har rätt till.
Idag samlas Haninges kommunfullmäktige och på dagordningen står bland annat de försämrade skolresultaten. Haninge har två år i rad tappat i Lärarförbundets rankning och är nu på plats 283 av 290 möjliga. Det som utlöste krisen i Haninge och blev startskottet för utvecklingsarbetet var att vi hamnade på plats 290. Sedan valet 2006 och Martina Msosberg (M) tog över ordförandestolen i grund- och förskolenämnden har Haninge tappat 23 placeringar. Om Haninge inte bryter den negativa trenden är risken stor att vi snart igen är på plats 290.
När drygt 300 000 elever deltar i Nutidsorienteringen och svarar på drygt 35 frågorna om aktuella händelser under året handlar det om att mäta elevernas allmänbildning. Snittpoängen för hela riket är 12,12 medan Haninges skolor har ett medelvärde på 11,1.
Haninge är på rätt väg men vi är långt ifrån mål – det finns mer att göra.
Läs gärna vad Peter Andersson skriver.
Läs även andra bloggares åsikter om Socialdemokraterna, Skola, Haninge, SKL, skolkommuner
#1 by Andreas Eriksson at 07.12.2009
Har du erhållit CG Carlssons välsignelse av den inslagna vägen Robert? Jag menar, så den verkligen fått den där stämpeln ”äkta” grå-betong-stoppa-huvudet-i-sanden-vi-har-rätt-oavsett-resultat-sossepolitik? Om era resultat förbättrats så antar jag att så inte är fallet…
#2 by Sven Gustafsson at 08.12.2009
Det finns ingen negativ trend Robert. Haninge tillhör en av de kommuner som förbättrat sina resultat mest i Sverige. Detta kan inte ha undgått någon vid det här laget.
#3 by Tobias Lindberg at 28.12.2009
Det är egentligen helt orimligt att Haninge finns med i SKL:s undersökning om framgångsrika skolkommuner. Haninge är helt enkelt inte en bra skolkommun. Faktum är att Haninge fortfarande befinner sig bland de sämsta kommunerna i de undersökningar de var sämst i 2004. Detta undlåter SKL och Haninges politiker, inklusive Robert Noord, och Haninges tjänstemän att nämna. Det enda som har hänt sedan 2004 är att Haninge börjat med egna kunskapskontroller och där förbättrat sina resultat sedan de startade med kunskapskontroller. Det finns dock inga vetenskapliga bevis för att de högre resultaten i de egna kunskapskontrollerna skulle innebära att eleverna har blivit bättre. Inget i de officiella jämförelseverktygen som finns där man jämför betyg eller nationella prov indikerar att Haninge skulle ha blivit bättre. Att en organisation förbättrar sina kunskapskontroller från första gången de genomför dem är inget konstigt, det är tvärtom helt självklart, men detta måste inte innebära att organisationen har blivit bättre på att lära barnen tex läsa och skriva eller matte.
Sanningen varför Haninge finns med i SKL:s rapport är att Haninge har förändrat sitt utbildningssystem på ett sätt som SKL tycker är bra, tex infört kunskapskontroller i lågstadiet och förskolan. De övriga kommunerna som SKL har tagit med i undersökningen har också tagits med utifrån att de driver en skolpolitik som SKL gillar. SKL försöker dock få folk att tro att deras undersökning skulle vara vetenskaplig, vilket den inte är. Studera bara hur urvalet av kommuner i deras undersökning har gjorts så ser du snabbt att urvalet är helt subjektivt och så får det inte vara när man försöker framställa det som objektivt eller som forskning av något slag.