Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) har tagit fram en rapport som pekar på att det var barn till lågutbildade som drabbades när betygen successivt avskaffades i skolan under 1970-talet. För egen del är jag är övertygad om att uppföljningar av skolans lärande är nödvändiga om vi ska klara av målet att ge alla barn den kunskap de faktisk har rätt till.
Kunskapsuppföljningar kan ske på många olika sätt. Det kan bland annat ske genom skriftlig information, nationella eller kommungemensamma prov eller genom att sätta betyg. Då betygen idag sätts i grundskolans sista år så får de mer verkan som urvalsinstrument för vilka som ska bli behöriga till gymnasiet samt vilka program de kan komma in på. Det kan förklara vissa personers och partiers motstånd mot betygen. Medan jag ser betygen som en av flera metoder att följa kunskapsutvecklingen ser andra betygen som ett urvalsinstrument, och vad ska man med det till i de lägre årskurserna?
Så länge betygen ses som det främsta medlet att göra urval kommer betygen vara en politisk stridsfråga. Kan vi istället få betygen att mer handla om information om hur pass väl skolan lyckas i sitt uppdrag, d v s hur pass väl skolpolitiker, rektorer och lärare lyckas entusiasmera elever att lära mer kommer motståndet att minska. För varför ska vi inte följa upp hur pass väl skolan lyckas även med de yngre eleverna. Är vi riktigt framgångsrika i detta så kanske vi till och med kan få se betyg i årskurs ett.
I fredags skrev SvD en intressant ledare om detta där bland annat Haninge lyftes fram. Vill också lyfta fram senaste numret av tidningen Skolvärlden som rankat de 25 mest inflytelserika personerna i Skolvärlden. Väldigt glad och stolt blev jag givetvis att se mig själv på listan. Kanske man har lyckats sätta lite avtryck i skolpolitiken ändå.
Läs gärna vad Erik Laakso, Roger Jönsson, Johan Ingerö, Anne-Marie Körling och Unga Folkpartiet skriver.
Läs även andra bloggares åsikter om Skola, Skolvärlden, betyg, kunskap
UPPDATERAT: SvD1, SvD2, Peter Andersson.
#1 by Amanda at 06.06.2010
En socialdemokrat som inte automatiskt är emot betyg! Jag är uppriktigt imponerad, och glad över att se att människor kan tänka själva inom alla grupperingar. Finns så många får på alla håll och kanter.
Väl mött!
#2 by Robert at 07.06.2010
Hej Amanda
Kul att Du är imponerad. Jag är övertygad om att förtroendet för politik och politiker ökar om man också som förtroendevald kan vara kritisk mot den egna politiken. Vill man fröändra och utveckla politiken innebär det att man måste vara kritisk mot den gällande ståndpunkten.
vänligen
Robert
#3 by Henrik Vallgren at 07.06.2010
Hej Robert!
Jag läste en SvD artikel om Haninge och blev riktigt glad över resultaten som har uppnåtts.
#4 by Mats Å at 07.06.2010
Jag är själv lärare på gymnasiet och här är betyget enbart ett urvalsinstrument då många elever enabrt läser a-kurser. Sedan är betyget ett extremt trubbigt urvalsinstrument.
Frågan jag ställer mig är hur vi kommunicera med elev och deras föräldrar om elevens kunskapsutveckling. Då är ett IG eller MVG ett lätt kommunikationsverktyg för oss lärare. Problemet är att det säger väldigt lite.
Det stora problemet är att alla i samhället äger inte språket och det är en klassfråga som samhället aldrig riktigt har tagit tag i.
Betyg eller inte är inte problemet utan det är hur skolan kommunicerar med hemmet. Denna klassfråga är mycket viktigare att ta tag i än betyget.
Mats Å
#5 by Anna Vikström at 07.06.2010
Stort grattis till den fina placeringen på Skolvärldens lista! Det är du värd. Konstaterar att du ligger före Maria Stockhaus (M) från Sollentuna, ordförande i SKL:s utbildningsberedning. Var skulle du rekommendera läsning om man kort vill orientera sig om S nya skolpolitik?