Är det logiskt ekonomiskt och moraliskt att samhället ska betala för att en person ska ta hand om en pensionär som bor hemma. Eller ska vi bygga ut välfärden och den offentliga sektorn, öka dess resurser, så att pensionärerna inte betalar ur egen ficka och alla äldre får likvärdig vård och omsorg. Ekonomiskt sätt är det gynnsammare att fler människor i den offentliga sektorn tar hand om fler äldre. Den är därför Svergie varit konkurrenskraftigt.

Det handlar inte om att strypa den sektorn. Det handlar om att ha marknadsmässiga villkor för ekonomins olika näringsgrenar.

Man bör också ställa sig frågan om varför frågan om hushållsnära tjänster är så stor när vi har en värdekonservativ debatt i Sverige.

För kom ihåg att vi hade en hög tillväxt på privata tjänster för hundra år sedan. Men framväxten av välfärdsstaten gjorde sektorn överflödig.

Varför har vi inte privata kockar hemma längre? eller portvakten i våra fastigheter? Därför att den svenska modellen höjde golvet för de lägsta lönerna.

Min näsa räcker långt. Jag har persiskt ursprung.

Stryp inte en sektor som just startat och enbart prövats ett år under lågkonjunktur av moralistiska skäl. Utvärdera den. Förändra den vid behov. Vi kommer att behöva arméer av städare i framtiden. Se gärna längre än näsan räcker. Det gör Robert Noord!

Du kanske inte är ojämställd, men argumentationen kring hushållsnära tjänser beskrivs ur en jämställdhetkontext. När man gör det, blundar man för en struktur och gör hemmet opolitiskt.

Jag utgår aldrig från mig själv när jag exempelvis snackar bostadspolitik. Jag bor i en bostadsrätt i stan och är 20 år. Om jag skulle använda samma argumentation som det ofta görs i hushållsnära tjänst debatten kunde jag sagt, vadå bostadsbrist? Bo i andrahand och skaffa något när du har heltidsjobb. (Precis som när människor säger ”vad är det för fel med hushållsnära tjänster? Mina dagar går inte ihop och behöver subventionerad tjänst.”)

Men det gör jag självfallet inte, eftersom jag ser ekonomiska och könsbaserade strukturer.

Man rear ut någonting som inte löser några problem. Den skapar nya.

Personligen byter jag ut ett och annat besök på krogen mot ett besök i skogen – medan mitt hem städas och jag är inte ojämställd (är singel). Enligt den citerade artikeln ovan är min lön under medel.
It´s attitudes stupid!

Vem städar hemma hos städerskan? Hur ser det ut ur ett feministiskt perpektiv när studie efter studie visar att: det inte handlar om att få städhjälp en gång i veckan – det handlar om att män inte tar sitt ansvar för hushållet.

Att dessutom köpa högerns begrepp livspussel är farligt. Livspusslet är ett begrepp som i teorin och praktiken visar att det samhälleliga blir privat. Att det privata blir opolitiskt.
Det handlar inte om något livspussel, det handlar om ojämställdhet och hur brett välfärdssystem vi har.

Varför ska en del av ekonomin bli subventionerad och andra inte? Ekonomiskt sätt gagnar det inte samhället att en familj får hushållshjälp av en person.

Jag blir förvånad över att frågan kan vara en sådan het potatis, finns det inte viktigare storstadspolitiska frågor just nu?

Genomsnittslönen i Sverige är, enligt SCB, 24 300 kronor i månaden, vilket netto motsvarar 107 kronor i timmen. Även för genomsnittslöntagaren är det alltså betydligt mer lönsamt att själv gå ner i arbetstid än att köpa tjänster. Han eller hon måste jobba 1 timme och 38 minuter för att kunna köpa en timmes städtjänst.

Vi får ta i ordentligt för att hitta dem som tjänar på att köpa hushållsnära tjänster. Brytpunkten, då nettoinkomsten överstiger 175 kr i timmen, går enligt vårt räknesätt vid drygt 46 000 kronor i månadslön – en kategori som till största delen består av manliga högre chefer.

Slutsatsen är att det med regeringens förslag blir ekonomiskt rationellt att köpa hushållsnära tjänster bara för hushåll där alla inkomsttagare tjänar över 46 000 kronor i månaden.

Hur många hushåll är det? SCB kan inte svara på frågan. Inkomststatistiken ger några ledtrådar som får oss att uppskatta antalet personer med en sådan lön till någonstans mellan 160 000 och 190 000 personer.

Vi kan anta att de flesta av dessa lever tillsammans med personer som tjänar mindre, för det är uppskattningsvis bara 30 000 kvinnor som ligger över brytpunkten. Om vi antar att hela 25 000 av dessa kvinnor är gifta med män som tjänar minst lika mycket som de själva, och att det dessutom finns 20 000 ensamboende män med samma inkomst, är det ekonomiskt rationellt för 45 000 hushåll, eller ganska precis 1 procent av Sveriges hushåll, att utnyttja den borgerliga alliansens förslag till hushållsnära tjänster.

Allt detta liv alltså, för att göra livet bekvämare för den procent av hushållen som redan tjänar mest.”

Läs hela artikeln på: http://www.arbetaren.se/articles/inrikesanalys20061018

Du påstår att det har funnits vita städtjänster i stor utsträckning tidigare. För vem eller vilka?
Har du försökt som liten privatkund att anlita ett stort städbolag?

”Kärnan” i ditt ämne är lika luftig som dina skriverier. Den består av dina förutfattade meningar.